De första kända ishockeyreglerna – 140 år

Bilden föreställer McGill Universitys herrlag i ishockey, som anses vara världens första formella ishockeylag. Fotot är daterat till 1891 och taget i inomhusanläggningen Crystal Palace, i centrala Montreal. Källa: http://hockeygods.com/system/gallery_images/13817/original.png?1448245315.

De första kända reglerna

I dagarna är det 140 år sedan de första kända ishockeyreglerna såg dagens ljus. Reglerna publicerades i Montreal Gazette, i en artikel med rubriken“Playing Rules for the Game of Hockey”, tisdagen den 27 februari, 1877.

I förhållande till dagens tätskrivna regelbok var regelsamlingen ifråga väldigt kort och koncis. Allt som allt rörde det sig om sju punkter:

  1. The game shall be commenced, and renewed by a Bully from the center of the ground. Goals shall be changed after each game.
  2. When a player hits the ball, any one of the same side who at such moment of hitting is nearer to the opponents’ goal line is out of play, and may not touch the ball himself, or in any way whatever prevent any other player from doing so, until the ball has been played. A player must always be on his own side of the ball.
  3. The ball may be stopped, but not carried or knocked on by any part of the body. No player shall raise his stick above his shoulder. ”When the ball is hit behind the goal line by the attacking side, it shall be brought out straight 15 yards, and started again by a Bully; but, if hit behind by any one of the side whose goal line it is, a player of the opposite side shall hit it out from within one yard of the nearest corner, no player of the attacking side at that time shall be within 20 yards of the goal line, and the defenders, with the exception of the goal-keeper, must be behind their goal line.
  4. When the ball is hit behind the goal line by the attacking side, it shall be brought out straight 15 yards, and started again by a Bully; but, if hit behind by any one of the side whose goal line it is, a player of the opposite side shall hit it out from within one yard of the nearest corner, no player of the attacking side at that time shall be within 20 yards of the goal line, and the defenders, with the exception of the goal-keeper, must be behind their goal line.
  5. When the ball goes off side, a player of the opposite side to that which hit it out shall roll it out from the point on the boundary line at which it went off at right angles with the boundary line, and shall not play it until it has been played by another player, every  player being then behind the ball.
  6. On the infringement of any of the above rules, the ball shall be brought back and a bully shall take place.
  7. All disputes shall be settled by the Umpires, or in the event of their disagreement, by the referee.

 

Varför såg reglerna ut som de gjorde?

Reglerna i sig var i princip en direkt avskrift av de engelska landhockeyreglerna, där ordet ”land” hade ersatts av ”ice”. Noterbart är också att reglerna föreskrev att spelet bedras ”on-side”, det vill säga inte tillät framåtpassningar. Vad det här är fråga var följaktligen en tidig version av dagens offsidebestämmelser. Av detta följer att soloruscher snarare än snabba spelvändningar via långa djupledspass blev det primära sättet för spelarna att avancera på banan.

Annat att lägga märke till är att regelverket talar om spelpjäsen som en boll (”ball”) i stället för våra dagars ”puck”. Detta kan tolkas som att man ännu inte hade gått över till att använda  en puck när man spelade ishockey, utan att sporten likt landhockeyn var ett rent bollspel.

Det finns emellertid uppgifter om att en puckliknande spelpjäs – närmare bestämt en flat träskiva – hade börjat användas inom Montrealishockeyn redan två år tidigare, eftersom den ansågs vara lättare att kontrollera för spelarna på isen, och därmed mer riskfri för de tilltänkta åskådarna vid sidan av banan.

Det är följaktligen mjöligt att reglerna först formulerats ett par år före det att de alltså publicerades i Montreal Gaztte, den 27 februari 1877, och att den som skrev artikeln inte brytt sig om att ändra ordet från ”ball” till ”puck” i regelsamlingen. Detta förefaller emellertid mindre troligt, då upphovsmannen faktiskt gjort sig besväret att byta ut ”land” mot ”ice”. Om författaren ändå hade bemödat sig med att revidera språkbruket i vissa delar av texten är det kort sagt rimligt att tänka sig att han – för det är med all sannolikhet en han som står bakom artikeln – även skulle ha bytt ut andra otjänliga uttryck när de skulle till att fästas på pränt.

En annan tänkbar förklaring kan vara att orden ”ball” och ”puck” faktiskt användes som synonymer för att beteckna stridsäpplet, hur det än må ha sett ut. I brist på hållbara bevis kan vi hur som helt bara spekulera om orsakerna.

Mer anmärkningsvärt är ändå den händelse att regelverket bevisligen förutsatte att spelarna kunde begå ojustheter (”Charging from behind, tripping, collaring, kicking or shinning shall not be allowed”), men att det ändå inte stipulerade några som helst straff för förseelserna.

Det kan i sin tur föras tillbaka till den händelse att de som spelade ishockey där och då alla hörsammade det brittisk-viktorianska gentlemannabegreppet, vilket helt sonika innebar att man tog givet att alla spelare var goda sportsmän som aldrig skulle nedlåta sig till att fuska eller att begå några medvetna regelbrott. Sålunda tyckte man sig heller inte se något skäl till att domaren skulle kunna dela ut några straff till den som till äventyrs råkande bryta mot regelbokens paragrafer.

Om ett regelbrott begicks blåste man i stället bara av matchen och lät den börja om när alla spelare var på fötter igen. Ifall någon spelare blivit så pass illa däran att han inte kunde fortsätta plockade motståndarna själva bort en av sina spelare så att båda lag hade lika många spelare på isen, eftersom ett lag vid denna tidpunkt bara bestod av de spelare som fanns på isen.

 

George Creighton – upphovsmannen

James Creighton brukar säga vara mannen bakom de första nedtecknade ishockeyreglerna. Följdriktigt har han också kommit att få epitetet ”ishockeys fader”.

Artikeln om de första kända ishockeyreglerna, som publicerades i Montreal  Gazette den 27 februari 1877, är  inte signerad. Idag är forskarna ändå eniga om att den som med all säkerhet kan sägas ha legat bakom dem var ingenjören, juristen och journalisten James George Aylwin Creighton (1850-1930), som bevisligen var drivande i ishockeyn i Montreal vid denna tidpunkt, och som  dessutom arbetade som sportjournalist på Montreal Gazette. Följdriktigt har också Creighton kommit att få tillnamnet ”ishockeyns fader”.

Anmärkning: Damishockeyn verkar ha kommit igång någon gång i skarven mellan 1880-talets slut och 1890-talets början, dvs cirka tio år efter det att de första kända reglerna publicerades.

Källa: Tobias Stark (2010: Folkhemmet på is: Ishockey, modernisering oc nationell identitet i Sverige 1920-1972. Idrottsforum: Malmö.

0Shares

Kommentera