Tag Archive for ekonomi

Slaget om Siljan – det var så här allt började

Ikväll går det så kallade ”slaget om Siljan” – det vill säga Leksands IF:s och Mora IK:s kamp om en plats SHL, säsongen 2017/2018 – in i omgång fem. Den senaste tiden har det duggat tätt med färgstarka vittnesmål om den enorma betydelse som stora delar av befolkningen i området tillmäter envigen. Och det med…

“Vilda Väsby” 30 år

I dagarna är det 30 år sedan Väsby IK överraskande kvalificerade sig för den svenska Elitserien i ishockey – och därmed blev ”Vilda Väsby” med hela Ishockeysverige. Inför säsongen (1986/1987) var det inte mycket som tycktes tala för klubben – snarare tvärtom: ekonomin var körd i botten, spelartruppen anonym och organisationen bristfällig så till vida…

Uppförandet av Johanneshovs isstadion

Johanneshovs isstadion, det som idag går under namnet Hovet, invigdes den 4 november 1955. Arbetet påbörjades redan 1952 genom bortschaktning av 35 000 kubikmeter jord ur den del av Brunkebergsåsen, där anläggningen nu befinner sig. Till att börja med var det dock inte tal om att det skulle bli någon idrottsanläggning på platsen, utan grävarbetet…

Rastens Hockeyklubb + Tre Kronor = sant!

I det senaste avsnittet (#25) av C Mores ishockeypodcast, Puckat med Mike Helber och Björn Oldeen, pratade vi bland annat om när Säffle-klubben Rastens Hockeyklubb fick finfint besök av Tre Kronor. Vi lovade då också att försöka lägga ut lite extramaterial om händelsen. Eftersom vi håller vad vi lovar publiceras här ett utdrag från den artikel om mötet som publicerades i…

Vi är två kullor på 24 vårar som snart fäller tårar för att här inga rika killar finns. Ni ska ha pengar och mycket humor, gilla ishockey och dans, men ingen panik, ni har alla en chans. Svar helst med foto och kontoutdrag till sign. “S-GH” o. “S-NA”. DN HK.

Källa: Dagens Nyheter, söndagen den 24 januari, 1965, s. 42.

 

Ulf Sterner som nybliven Rögleit

Ulf Sterner fångad på bild i den sportaffär han drev i Ängelholm som nybliven Rögleit efter hemkomsten från proffsäventyret i New Tork Rangers. Notera särskilt företagsemblemet Cernelles på bröstfickan och New York Rangers-tröjan i bakgrunden. Källa: Ulf Sterner. Pucken, klubban och jag. Åhlén & Åkerlund, 1966, s. 80.

I didn’t have a childhood as much as I had a hockey road trip. [—] Everything in the Roenick household was scheduled around my hockey career, for better or worse. When I was 13 and living in Virginia, it cost my parents $25,000 for me to play with the New Jersey Rockets. Because it was a 250-mile trip, they would put me on a People’s express flight from Dulles airport to Newark every Friday. On some weekend road trips, we would drive through the night, and I wouldn’t arrive home until an hour or two before dawn. A couple hours later, we would start the entire process all over again. Was that insane behavior, because my parents understood that I had gifts that would allow me to be a star in my sport? Those are challenging questions to answer. I respect my parents for pushing me to be the best I could be, but I also resent them for not allowing me to be a kid sometimes. 

 

Källa: Jeremy Roenick & Kevin Allen (2015). Shoot First, Pass Later: My Life, No Filter. Triumph Books: Chicago, Ill. E-Book, s. 164-165.

Framgång för tröjreklamen

Den av förbundet medgivna varureklamen på ishockeylagens tävlingsdräkt under en försökstid av 2 år blev under den första säsongen en stor framgång.

För hela 110 klubbar blev reklamen ett bidrag till ett förbättrande av klubbekonomien me dödade möjligheter till komplettering av den dyra ishockeymaterielen, ökade träningsmöjligheter osv., dryga utgifter i en så oss dyrbar sport som ishockeyn.

Samtliga 16 lag i div. I bar reklam på sina tröjor, i div II 31 lag, i div III 32 lag, i distriktsserierna 30 lag samt 1 länslag.

Förbundets ‘skönhetsråd’ har strängt bedömt de inlämnade förslagen med hänsyn tillo utformning och innehåll.

Trots stor publicitet kring medgivandet har slutresultatet i första omgången varit enbart positivt och väl uppskattats av klubbarna.

Förbundet har även tillåtit reklam efter samma prövningsgrunder på ishockeysargen insida och ett tjugotal rinkar har nu sådan reklam.

 

Källa: Svenska ishockeyförbundets årsberättelse 1959-1960, Stockholm, s. 10.